Usch och suck! På grund av strömavbrott så åker det inga tåg, så detta betyder att Fredrik får åka ersättningsbuss hem. Stackarn, kan inte vara kul efter en lång dag på jobbet. För ett tag sedan så blinkade lamporna till här och då trodde jag att strömmen skulle gå, tack och lov gjorde den inte det! Men nu förstår jag varför det höll på.

Usch, känner mig så himla ensam just nu. Hatar verkligen när Fredrik jobbar kväll :( Och det blir ju inte lättare av att jag vet att han har tre kvällar kvar efter ikväll.. Suck :( Det blir så sjukt tråkigt eftersom Kasper somnar innan 20. Vad finns det då för mig att göra resten av kvällen? Jag kan ju inte vara ute efter att han lagt sig, blir så segt att bara gå hemma och fixa och hålla på här.

Trodde först den här dagen skulle bli jobbig eftersom det är nu som Fredrik börjar jobba kväll. Men efter att Fredrik åkt så messade jag och Madde lite och plötsligt befann jag mig hemma hos henne på hennes soffa :) Vi satt och snackade lite skit innan vi gick ut en sväng och till Ica där båda hade paket att hämta ut. Det var riktigt mysigt att umgås med henne och Melker, vi gör ju det alldeles för sällan.

Så var det för mig att snabbt gå hem och duscha eftersom tiden gled iväg så fort. Skulle hinna tvätta håret och fräscha till mig innan min date med Emma som jag har om drygt 40 minuter. Vi ska ut och käka :) Just nu ligger Kasper på mage på golvet och tränar för fullt, så snart ska han ner i vagnen så ska vi iväg.

Efter att vi varit och ätit så ska vi hem till mig och vänta på att Ica och Kakan ska komma över. Mys :) Jag tycker om sånna här dagar då jag har någonting att göra så att man bara slipper gå ut ensam på sina promenader (börjar lessna så sjukt mycket på det nu, alltså att gå ensam).

Har ännu inte öppnat paketet som jag hämtade ut, men det är Fredrik som beställt nåt "vuxenspel" som han såg hade fått väldigt bra betyg. Så vi får väl ta och spela det någon kväll och se om det var något vettigt :)

Idag är jag duktig. Först så bytte jag ut alla Kaspers 68 kläder mot 74 eftersom 68 blivit alldeles för litet nu, så bort med allt det. Och förut när han har vuxit ur storlekarna så har vi lagt de små kläderna i ett skåp, men när han slutade med 62 så började skåpet bli ganska fullt. Så idag rev jag ut allting, och vilka berg det blev! Det var så mycket att det blev flera toppar på berget. Nu ska vi i allafall lägga ner kläderna i källaren där de får vänta på sin tur och kanske bli använda nångång i framtiden igen.
Efter det gav jag mig på mitt klädskåp, och tro mig.. Det är ett riktigt äventyr. Kan ju avslöja att jag aldrig brukar ha någon ordning alls där inne, jag slänger alltid bara in kläderna. Lite konstigt eftersom när jag viker in Fredriks och Kaspers kläder så tar jag god tid på mig att vika in de snyggt :P Men slängde bort lite kläder och fann lite kläder som jag glömt bort :) Fick även sortera om lite eftersom jag har ganska mycket kläder. Men nu är det ordning och jag ska försöka hålla kvar det :) Fixa även in lite kläder i det stora klädförrådet (som vi använt som datorrum) och hängde in lite kläder där också, typ klänningar som kan hänga på galgar.
Sen har jag diskat, vikt in massa tvätt, plockat undan, tvättat tvätt och sånt növändigt. Det gäller att passa på att göra sånna här stora projekt när Fredrik är ledig!
Ska även försöka gå igenom alla mina skor i det stora klädförrådet eftersom Fredrik tycker att jag skulle kunna slänga de par som jag inte använder :P Men som jag förklarar för honom så sparar jag vissa skor i fall mina skor som jag använder just nu skulle gå sönder så att jag har några skor att ha på mig när jag ska till affären och köpa nya :D

Idag åkte vi till Arlandastad, mysigt när Fredrik var ledig och kunde följa med. Jag hade lite kuponger på Lindex och lyckades köpa tre klänningar och ett par shorts (känns hemskt med shorts, men det funkar säkert på mina promenader och ute på landet). Fredrik köpte ett par snygga trosor till mig också :) För första gången på snart ett år så var jag och shoppa utan att köpa någonting alls till Kasper. Helt otroligt. Men det kan bero på att jag inte ens gick förbi barnavdelningen :P Nu är jag nästa beredd för sommaren, det som fattas är skor. Men på lördag ska jag och Kasper in till stan med Knapp så då ska jag införskaffa sånna. Ser verkligen fram emot lördag, har nämligen inte varit inne i stan och shoppat sen nångång under ganska tidig graviditet. Alltså blir det första gången som jag ger mig ut i stan med barnvagn, och det är klart jag ska pricka löningshelgen ;) Extra mycket folk att trängas med :P Vi har ju varit i stan annars med Kasper, men inte för just shopping. Eftersom jag är lat och tycker att det är jobbigt att fota mina kläder så får ni inga bilder :)

Nu hinner jag inte skriva mer, min mamma ringde precis och sa att hon var på väg. Hörs sen!

För en halvtimme sen kom jag och Kasper hem från Ica (alltså Jessica). Kasper åt sin kvällsmat där och somnade sedan gott i vagnen och vaknade inte när vi kom hem. Så jag lyckades lyfta honom från vagnen till sängen och till och med smörja in hans kinder utan att han vakna! *Stolt*

Hos Ica hade vi det lika mysigt som vi alltid har det tillsammans. Kakans dofter, Emmas bröst, Annas söthet och Icas nånting :P Haha.. Försökte låta filosofisk men det gick ju ingen vidare bra. Vi myste alla i Icas nya soffa och hade våra riktigt normala samtal som vanligt. Jag älskar verkligen när vi umgås så. Det är äkta kärlek för mig! Det där kanske lät dumt nu.. Det klart att jag känner enorm kärlek till min älskade son och min man men det här är äkta kompiskärlek. Jag har fått känna av den fina kompiskärleken från många på senare år :) Och den kärleken som varit längst är ju den mellan mig och Knapp :) Sen finns det ju förstås massa fler kärlekar inom kompisgänget för mig där ute. Till vissa har man en lite speciell och lite starkare kärleksrelation än till andra. Man förstår varandra lite bättre och har varit med om liknande saker. Haha, vill du känna dig träffad och tror att du kan det så varsågod. Men jag tror att den människan jag pratar om mellan raderna förstår själv att det är henne jag menar.

Nu ska jag ta och lägga mig i sängen och läsa lite i väntan på att Fredrik ska komma hem så att man får ännu mer kärlek :) Boken som jag läser nu heter Lyckliga ni som lever: om rätten till vår död och är skriven av Kerstin Abram-Nilsson. Den handlar om en kvinna som får samma sjukdom som min pappa dog av förra året, alltså Als. En riktigt hemsk sjukdom. Har mer och mer börjat tänka på min pappa nu så tänkte att jag kanske kunde "bearbeta" sorgen genom att läsa den boken. När min pappa fortfarande levde så läste jag boken Ro utan åror som också handlade om en kvinna med samma sjukdom. Har försökt hitta fler böcker som handlar om den men det verkar inte finnas så många.

Idag när vi skulle ut på promenad så upptäckte jag att det knappt fanns någon luft i hjulen på det chassit som vi igår fick låna från Barnens hus. Lite trögare att köra är det ju men det stoppar inte mig från att ta mina promenader :P Och eftersom det inte är mitt chassi så skiter jag fullständigt i om jag sliter på någonting, de får väl skylla sig själva för att de lånar ut ett chassi till mig som har så lite luft i hjulen.

Idag har det varit riktigt varmt! Tycker synd om stackars katt som har päls och ligger och svettas i värmen. Vi har varit ute i tre timmar jag och Kasper, fast vi delade upp det i två gånger. Har även hunnit med fyra maskiner tvätt och plockat undan lite här hemma. Det kallar jag effektivitet!

Just nu ligger Kasper och tränar för fullt på golvet genom att ligga på mage. Musiken är igång och just nu spelas Black Ingvars - Tusen bitar. Låter kanske lite dumt, men har massa roliga minnen med Black Ingvars för ungefär tre år sedan.

Idag så jobbar Fredrik kväll så jag får fixa middag till mig själv och tänkte fixa en liten blandning. Tänkte koka ris, steka köttfärs och blanda i tacokrydda och sedan blanda ihop det i en ungsform och röra ner majs, kidneybönor, körsbärstomater, tacosås, lök, krossade nachochips och ost förstås och sedan ha allting i ugnen ett litet tag. Vad tror ni om det?

Ikväll ska vi hem till Ica där hela gänget ska träffas :) Rikitgt nice. Var ju över en vecka sedan vi sist sågs :P
Så fort jag hör vinnarlåten från Eurovision, alltså Fairytale med Alexander Rybak så tänker jag på mina tjejer och speciellt på Anna :P Haha. Och anledningen till att jag mest tänker på Anna är nog för att hon var här hela söndagen och vi såg reprisen av Eurovision eftersom den bara var på i bakgrunden i lördags. Antar att det beror på att vi hade en sån rolig kväll just den kvällen. Så den låten tycker jag om att höra på radio, för då blir jag glad. Lite jobbigt kan det också vara eftersom man då kan börja sakna sina flickor så mycket :D

Jag känner min katt bättre än vad jag känner mig vänsterficka. Jag hade så rätt nämligen. Innan jag och Kasper gick ut på promenad igår så gav jag katten sin mat igen (varför vi har bråkat kan du läsa i föregående inlägg) och precis som jag trodde så hade hon kissat på badrumsmattan under tiden vi var ute. Jag skällde på henne och tog bort hennes matskål igen och då vart hon arg på mig och började klättra på möbler i sovrummet och sparka ner saker från dem. När jag sa åt henne att lägga av så vart hon sur. Efter ett tag hör jag ljud från köket och då välter hon sin vattenskål och skriker för att hon är så arg. Yes.. Så kan vissa dagar med våran katt se ut :P Ett tag senare när jag satt på soffan så kom hon gåendes mot mig och såg jätteledsen ut och hoppade upp i mitt knä och man såg verkligen hur hon bad om ursäkt, och då tyckte jag att hon hade tagit sitt straff så hon fick tillbaka sin mat. Senare hade vi lite försoningsgos (kan misstolkas) i soffan. Så vi blev vänner igen.

Och annars då.. Jo, igår när vi gick ut igår så märkte jag att handtaget till våran vagn hade gått sönder! Suck säger jag bara. Vi har ju en Brio Happy och köpte den helt ny, vi har använt den i lite över fem månader och nu har handtaget gått sönder.. Jag hade faktiskt högre förväntningar. Så idag ska vi åka förbi Barnens hus för att lämna in vagnen (tack och lov för garanti). Jag hoppas att vi får ett nytt chassi direkt, det blir ju inte så himla lätt att leva utan vagn. Vi får i allafall skjuts av min mamma och hennes kille, efter det ska vi iväg med dem till Skogås. Vi ska nämligen åka och fira min bror som fyllde 25 i torsdags :) Där finns en liten bebis :) Eller liten och liten.. Sist min mamma såg den så tyckte hon han var ganska stor för att vara två månader.

Klockan är 09.38 och Kasper sover fortfarande. Har kollat till honom några gånger och han snarkar på så djupt som det bara går.

Vad gör man med hopplösa katter? Min kära katt hoppade upp på diskbänken och börjar sparka ner det som står där. Varför gör man så? Jag hämnades i allafall och tog bort hennes matskål. Så nu får hon vara utan mat ett tag och ta sitt straff. Så ni kan ju gissa vem som försöker vara vääääärldens snällaste och finaste katt nu.. Haha, hon lyckas inte flörta med mig så enkelt. Är även fullt beredd på att hon snart ger upp flörtandet och hämnas på mig.. Antagligen genom att typ kissa på badrumsmattan. Och inte ger jag mig då heller, för den går faktiskt att tvätta i våran tvättmaskin! Muhaha, sucker.. Ni förstår väl vilken ond cirkel vi kommer hamna i idag, katten och jag?

Kaoset som jag levt i idag började väl egentligen redan igår kväll. Det var inte alls en bra kväll och när jag äntligen kom i säng nångång efter midnatt så dröjde det inte länge innan Kasper hade en mardröm och vaknade i panik. Så det var bara att trösta bebis och sedan lägga sig igen. Det var inte en rolig natt, jag fick nämligen ingen sömn av olika anledningar så resultatet blev väl ungefär två timmars sömn. Uuuuusch.
Så imorse när jag skulle gå upp kan ni ju förstå att jag inte var den gladaste, men åh så underbart det var att gå in i Kaspers rum och mötas av vääärldens största leende, det var underbart. Men efter att han fick sin frukost så har han gallskrikit sig igenom hela dagen. Även fast vi var på en två timmars promenad imorse. Och så när jag gick där med en skrikande bebis och världens migrän så körde två bilar förbi mig där folk vinkade som tokar. Det var två av Kakans systrar, och det fick mig att må lite bättre. Underbara människor!

Sedan gick jag och Kasper ner till centrum med min mamma där vi handlade lite och åt lunch på kinabuffén, säger bara tack gode gud för att jag var med min mamma.. Hade nog annars haft det riktigt kämpigt. När vi kom hem från centrum så var vi bara hemma en snabbis innan vi begav oss ut på en till promenad och till lilla centrum här uppe där jag skulle hämta det efterlängtade Adlibrispaketet!

Just nu så ligger Kasper och får underhållning av sin mobil. Äntligen är han tyst. Han har inte sovit en blund idag så jag är helt slutkörd efter alla hans skrikattacker, eller egentligen har det väl varit en enda skrikattack sen efter frukost.

Humöret har verkligen inte varit på topp idag. Hela dagen har jag känt mig ledsen och trött. Nu när vi tog våran sista promenad så tog jag fram min tillplattade och otroligt buckliga Ipod, för spela musik kan den fortfarande. Jag satte musiken på högsta volym och gav mig ut i regnet. Jag var så trött och deppig, men sen så kom låten som förändrade allt. Mediahora, den låten gjordes av ett Big Brother gäng för många år sedan och den får mig att tänka på mina vänner! Man kanske undrar varför.. Men det beror ju förstås på att vi gick media på gymnasiet. När jag lyssnade på den låten tänkte jag på hur otroligt många fina och underbara vänner jag har. Och jag vet att om jag skulle ta telefonen och ringa vem som helst av dem och säga att jag mår dåligt så skulle de lyckas säga något som fort fick mig på bättre humör. Kärlek.

Fredrik jobbar till 19 idag och kommer alltså hem vid 20.15, precis efter att Kasper ska ha gått och lagt sig. Jag ska snart börja med hans kvällsmat eftersom jag hoppas på att han är ruskigt trött efter dagens skrikigheter. Jag hoppas verkligen att han blir lätt att natta ikväll, för mina krafter är helt slut nu.

Sen skulle jag väl egentligen helst av allt vela lägga mig under täcket och somna och inte vakna förrän tröttheten är borta. Men när Fredrik kommer hem så ska man ju äta middag och sånt tjafs. Eftersom jag inte hinner laga mat på grund av Kaspers nattning just då så sa jag att Fredrik får fixa någon mat så han skulle köpa med sig grillad kyckling och potatissallad. För har jag sagt att mina krafter är helt slut nu??

Åh vad glad jag är! Letade fram min Ipod som jag använde för länge sedan eftersom jag skulle se om jag hittade två låtar som Anders ville ha. Tyvärr så hittade jag inte de låtarna.. Men hittade ju massa annan underbar musik! För ett tag sedan så kraschade hårddisken som vi förvarade all våran musik och alla bilder på så plötsligt stog jag där utan musik (bilderna fanns på andra ställen). Men så fanns det ju massa bra musik i min Ipod. Åh, så snacka om att jag kommer tracka Fredrik och Kasper ikväll med all musik :D

Dagen har hittills varit seg. Vi har segat hela familjen, Fredrik har varit ledig idag. Till middag åt vi tortillas och det var väl dagens höjdpunkt :P Haha. Och sen var jag på jakt efter min Ipod som jag lyckades hitta till slut. Men som sagt så var det skit tråkigt att de två låtarna jag var ute efter inte fanns eftersom de är så sjukt bra och väcker många gamla minnen. Och det är inte direkt låtar som man kan få tag på från andra ställen eftersom det var egengjorda låtar.

Vi lyckades faktiskt se fyra avsnitt av Lost igår kväll.. Det är mycket för att vara jag. Och antagligen så blir det några avsnitt ikväll igen efter att Kasper har lagt sig, dock kanske inte så många som fyra eftersom man då måste vara vaken så sent och det är inte kul när man ska upp tidigt med bebis imorgon :P

Det är helt sjukt hur blandad musiksmak jag har, det går ju inte direkt säga vilken musikstil som är min favorit eftersom det kan vara enstaka låtar från olika stilar som jag typ kan dö för.

Vet inte riktigt varför jag ens uppdaterar här eftersom jag inte har så mycket att berätta. Var ju inte alltför många timmar sedan jag skrev det förra inlägget :P

Men just nu får Kasper sin kvällsmat av Fredrik, skönt att någon annan tar det vissa gånger i allafall :P Sen blir det nattning av bebis och så blir det väl antagligen att vi börjar se på Lost. Den serien är ju lite speciell, men som jag skrev i förra inlägget så har vi ju sett det från början och sett sista avsnittet för den här säsongen och i väntan på nästa så ser vi om det från början.

Igår kväll läste jag ut min bok. Så nu kan det där paketet från Adlibris gärna komma som vi beställde för en vecka sedan! Fredrik har dock inte ens fått leveransbesked så det lär ju dröja några dagar till. Suck. Jag som ansträngde mig med att läsa ut min andra bok bara för att jag så ivrigt väntat på de här nya böckerna.
Och jag var helt säker på att mitt paket från Ellos skulle komma igår eftersom jag fick leveransbesked förra veckan. Om den inte kommer idag så ska jag maila dem och fråga vart den har tagit vägen! Och det som är irriterande är att jag kan inte spåra paketet med kollinumret heller eftersom den tydligen är felaktig.

Även idag jobbar Fredrik kväll. Suck. Tycker verkligen inte om när han jobbar kväll.

Eftersom mitt minne är riktigt dåligt från förlossningen så får vi se hur det här går. Men ska försöka få till en vettig text med hjälp av min förlossningsjournal.

Tisdagen den 2 december (vecka 35+5) så skulle jag på en helt vanlig undersökning på MVC. Eftersom jag haft en krånglig graviditet så hade jag ett flertal gånger fått åka in på förlossningen, och även denna gång så ville min barnmorska skicka in mig eftersom mitt blodtryck var så högt och för att jag läckte så mycket äggvita. Hon tyckte att det var alldeles för riskabelt för mig att åka kommunalt så jag fick åka taxi med sjukresa.

När jag kom till förlossningen så fick jag ligga där med CTG-dosan på magen och så tog de urinprov och blodprov. Fredrik var på jobbet och skulle jobba kväll och undrade om han skulle åka till förlossningen för att göra mig sällskap. Men eftersom jag var helt säker på att jag skulle bli hemskickad när som helst så sa jag att han inte behövde göra det. Jag kom in till förlossningen 15.00 och inte förrän 21.30 fick jag träffa en läkare som då sa att jag skulle bli inlagd. Jag blev helt paff och ringde Fredrik som fick skjuts in av sin mamma.

Jag fick ett eget rum och Fredrik hade med sig lite mat till mig. Fredrik skulle inte sova över på sjukhuset eftersom han inte hade sin nattmedicin med sig, men precis när han skulle gå till bussen så svartnade allt för mig och när de tog mitt blodtryck var det 210/105. Jag fick fort massa mediciner och de tyckte att Fredrik skulle försöka stanna kvar eftersom de inte visste vad som skulle hända. Fredrik sov över och fick klara sig utan sin nattmedicin. Under natten så tog de blodtrycket på mig var tionde minut och gav mig massa smärtstillande och blodtryckssänkande. Personalen pratade om att det antagligen skulle bli en igångsättning.

På morgonen mådde jag riktigt dåligt och spydde. Bebisen i magen mådde bra men mitt blodtryck och mina blodprover gav inga bra resultat. På morgonen/förmiddagen gjordes massa olika undersökningar på mig och när de såg att mitt blodtryck höll på att stiga kraftigt och att jag nu hade fått en allvarlig havandeskapsförgiftning bestämde de sig för att sätta igång mig eftersom de ansåg att det fanns en stor fara för mitt liv. Fredrik var tvungen att åka hem för att hämta lite saker till oss och för att få sin medicin. Jag kommer inte ihåg exakt vilken tid Fredrik åkte.

Onsdagen den 3 december 14.15 (vecka 35+6) sattes jag igång. Första värken fick jag ungefär 15.10, precis innan Fredrik hann komma tillbaka. De blåste alltså in en bard-kateter i mig som de skulle dra i två gånger i timmen, och sen när man var öppen 4 cm så ploppar den ut. Jag fick något smärtstillande mot värkarna och var sängliggandes. 18.30 ploppade ballongen ut när jag skulle gå på toa, de spräckte hål på mina hinnor och vattnet gick 19.15. Eftersom mina värkar slutade av smärtstillande så fick jag värkstimulerande droppar. Under tiden togs olika prover och massa undersökningar gjordes. 20.49 började jag med lustgasen och 22.28 får jag EDA och detta tog läkaren en timme att sätta.
Flera gånger så ville personalen ta ett laktatprov på bebisen och lite då och då kommer någon speciell och analyserar CTG-kurvan. För att hjälpa bebisen så får jag först ligga med högerben uppe. 00.27 frågade jag dem vart min antibiotika var som jag skulle få under förlossningen, men detta hade de missat så jag börjar få antibiotikan först nu och de sa att den antagligen inte kommer börja hinna verka och att det kan påverka barnet.
00.30 steg mitt blodtryck kraftigt igen och 00.34 börjar jag frossa och febern är riktigt hög. Jag kommer ihåg att jag frös som en tok och kunde därför inte göra någonting, men man kan ju inte riktigt ha massa kläder på sig när man ska föda barn så de satte på mig tjocka och långa strumpor och satte massa filtar runt mig. Men det hjälpte inte, jag frös och frös.
00.39-00.51 fick jag sitta på en hink för att hjälpa bebisen att komma längre ner. Sedan togs nya prover på bebisen och de pratade om att om inte bebisen snart kom ut så skulle de behöva ta ut den. Enligt papprena så började mina krystvärkar 01.05 och 01.07 var han ute. Jag kommer ihåg att barnmorskan som var inne med oss på rummet plötsligt fick lite panik och bad Fredrik hämta lite handdukar och någonting annat till henne eftersom det inte fanns någon annan personal där. Jag krystade ut honom så fort att läkaren inte hann komma. Jag fick upp bebisen på magen och frågade vad det blev för något, de sa åt mig att jag fick ta reda på det själv och jag blev jättearg så tillslut sa de att det var en pojke.
Samtidigt som mitt lilla mirakel ligger på min mage så ber de mig krysta ut moderkakan, jag försöker och försöker men ingenting händer. Efter ett tag så tycker de att bebisen låter konstigt så de kontaktar en barnläkare som redan tidigare hade informerats om att det kommer födas en bebis som är för tidigt född. Hon och ett helt team kommer inspringandes i rummet och lägger min älskling i en kuvös. Det blir massa problem med kuvösen så hans syresättning hinner gå ända ner till 29% innan de lyckas få igång allt.
Min moderkaka kom inte ut och plötsligt säger de att jag måste ta lustgas för att de ska få ut den, jag vägrade så då sa de åt Fredrik att hålla masken över mitt ansikte och plötsligt var jag helt borta. Känner efter ett tag att någonting kommer ur mig och förstår att det var moderkakan. De ville droga ner mig ordentligt eftersom de annars hade behövt skicka in mig på operation. Samtidigt som de i sista sekund lyckades dra ut den så ropade de på Fredrik att han var tvungen att följa med dem till neonatalavdelningen.
Barnmorskan gör en undersökning på mig och säger att hon måste sy mig på två olika ställen. När allting var klart så skulle jag få vila och de sa åt mig att ringa på klockan när Fredrik kom tillbaka.

 

Helt nykläckt

När Fredrik kom tillbaka fick jag veta att bebisen vägde 3676 gram och var 49 cm lång, alltså var han stor för sin ålder. Han berättade lite olika saker som de gjort på honom och så fick vi fika av personalen och det var första gången som jag åt någonting sen efter att jag blev inskriven.

Jag fick bo på Antenatalavdelning C23 och innan vi åkte dit för att sova så åkte vi till bebisens avdelning för att titta lite. Jag fick åka rullstol och det var läskigt. Efter att ha sett lite på bebisen gick vi till min avdelning där vi sov i några timmar innan vi fick frukost. Dagen efter hade jag sjukt ont i ryggen eftersom läkaren som skulle sätta EDA på mig hade fåt sticka mig ett flertal gånger.

Jag fick inte ligga på vanliga BB eftersom jag skulle hållas under uppsikt på grund av blodtrycket. Bebisen låg nere på neo och jag satt med honom så mycket jag bara kunde. Han hade fått lunginflammation eftersom de missade att ge mig antibiotika och så hade han svårt att andas och fick därför andningshjälp.

1.Ligger och solar med andningshjälp
2.Ligger med andningshjälp
3. Första bilden där man fick se hans ögon lite
4. Ligger i mammas famn med massa slangar

 

Plötsligt så upptäcktes att jag fått en blodpropp i vänster ben och fick börja med blodförtunnande.
Vi fick träffa en barnläkare som förklarade hur allt låg till med bebisen och samtidigt höll de mig under uppsikt. I flera dagar fick vi höra att vi skulle bli flyttade till Danderyd, men flera gånger så uppstod någon komplikation med bebisen som gjorde att det inte blev av.
Tisdagen den 9 december så gick min pappa bort, han hade legat inne på samma sjukhus som vi men eftersom jag hade fått blodpropp så fick jag inte gå till hans avdelning.
Onsdagen den 10 december blev vi flyttade till Danderyd där vi äntligen fick bo tillsammans med våran bebis. Jag hatade att vara på sjukhuset och Fredrik kunde inte sova över med mig eftersom vi inte kunde lämna katten ensam så jag fick sova helt ensam i flera nätter i det stora familjerummet vi fått. Så att få komma till Danderyd var helt underbart eftersom man äntligen fick vara tillsammans.

I pappas famn på Danderyd

Torsdagen den 11 december fick vi åka hem och ha hemsjukvård istället, jag och Fredrik fick gå några snabba småkurser för att lära oss lite olika saker. Att komma hem var så sjukt underbart! Det jobbiga var dock att Fredrik inte kunde ta ut sina tio pappadagar så jag fick vara ensam direkt från början. Och redan på fredagen jobbade han 12-22.25 och gjorde det även lördag och söndag. På lördagen skulle vi på återbesök på Danderyd och då följde min mamma och hennes kille med. Allting var bra så vi fick åka hem för att på veckan därpå få hembesök.
Måndagen den 22 december blev vi helt utskrivna och fick börja vårt nya liv på helt egen hand.

Redo för att fira jul

Efter förlossningen hade jag så sjukt ont. Jag kunde inte röra mig och allting var så nytt. Min pappa hade gått bort och det var massor kring det som skulle fixas, och så var det jul och det skulle firas flera gånger med olika personer. 16 december hade vi minnesstund för min pappa och sedan skulle han begravas i Finland, jag åkte inte på den begravningen eftersom det inte funkade av olika skäl. Där var jag nyförlöst och skulle tömma min pappas lägenhet, fixa med massa papper och sånt. Tack gode gud för all hjälp från min mamma och hennes kille! Fredrik jobbade massor så det var mycket att hinna med. Ta det inte fel, Fredrik har hjälpt mig sjukt mycket och jag hade aldrig klarat allt utan honom. Och även fast det hände så sjukt mycket så höll sig våran kärlek stark så vi gifte oss 2,5 månad efter att Kasper föddes. Och inte ens på mitt eget bröllop fick jag vara smärtfri, jag hade massa problem efter graviditeten och precis till bröllopet fick jag njursten och kunde knappt gå. Och inte förrän många månader efter förlossningen kunde jag känna mig frisk. Ett tag kände jag mig riktigt nere, alla kompisar och Fredrik jobbade och jag var instängd i mitt eget hem på grund av allt som gjorde så ont.

Men i slutet av mars när jag äntligen blev klar med alla papper som hade med min pappa att göra så kände jag att allting skulle vända och bli bättre. Jag tog mig ut och försökte börja få kroppen att fungera. Och nu är vi här i mitten av maj och jag har en alldeles underbar bebis på 5,5 månad och inte ont i någon del av kroppen. Det tog mig fyra månader att bli helt återställd från förlossningen. Det har varit en riktig kamp och jag har verkligen varit nere på botten, men så har jag tänkt på hur underbara vänner och familj jag har som har fått mig att hänga kvar. Och den underbaraste har ju ändå varit min älskade bebis, och det är för hans skull som jag insåg att jag var tvungen att få livet att vända. Och det gjorde det!
Tyvärr så blev det aldrig av att Fredrik tog sina tio pappadagar så vi fick börja med den tuffa vardagen helt sjävla direkt. Och tyvärr så jobbar Fredrik väldigt mycket, han kommer hem mellan 19.30-23.50 från jobbet, och eftersom Kasper lägger sig runt 20 varje kväll så förstår ni att jag får ta hand om det mesta som har med honom att göra. Men man får ju vara glad över att Fredrik har ett jobb, och han gör så gott han kan och försöker hjälpa mig så mycket som det bara går. Jag älskar honom av hela mitt hjärta och vet att om han själv fick välja så skulle han välja att ha lite andra arbetstider så att han hann vara mer hemma med oss.

Så torsdagen den 4 december 2008 01.07 födde jag en underbar pojke som vägde 3676 gram och var 49 cm lång. Han föddes fyra veckor för tidigt.

Min älskade Kasper!

Mamma älskar dig!

Min älskling idag, 5,5 månad

 

Ojdå, jag fick nog till en ganska lång berättelse. Är impad om det finns någon som orkat läsa igenom hela!

 

 Update: Suck! Jag måste vara bra knäpp ju. Skulle berätta för en kompis att jag äntligen skrivit en förlossningsberättelse och då sa hon att jag ju redan hade skrivit det för länge sen. Nej nej sa jag.. Kollade igenom mitt arkiv.. Och vad hittar jag som jag skrev i december? Jo, en FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE!!!
Här har jag suttit jättelänge och skrivit någon som jag redan skrivit engång :P
Aja, de är inte helt identiska, här får ni tidpunkter som jag hade glömt och så har jag ju berättat lite om eftertiden :P

Kasper ligger och sover och Fredrik jobbar kväll (som vanligt tycker jag). Trots att det regnade ordentligt idag så gav jag och Kasper oss ut på vår dagliga promenad. I två timmar gick vi ute i regnet och tack gode gud för att det finns regnskydd till vagnen så att lillen låg helt skyddad från allt regn! Jag blev ruskigt blöt och de kläder jag hade på mig är fortfarande blöta fast det är fem timmar sedan vi kom hem.
Igår insåg jag att Kaspers mat i frysen var slut så då fick jag ta tag i saken idag. Jag gör ju all hans puréer själv så då fick jag ta tag i saken idag och det är inte det lättaste när Fredrik inte är hemma. Så det var bara att handla, skala, hacka, koka, mosa och passera allt och sedan lägga i påsar. Jag gör ju både lunch och middag, till lunch blir det någon fruktpuré och till middag blir det potatis med någonting annat till som broccoli, majs, palsternacka och annat liknande. Så nu är frysen full med mat till Kasper som räcker i ungefär en månad. Allt detta tog mig lite över tre timmar, det är lite krävande när man har en bebis att underhålla samtidigt. Och efteråt var det ju en ganska rejäl disk som väntade eftersom det blir ruskigt många kastruller och skålar som används. Men efteråt känner man sig riktigt duktig :)

När Madde publicerade sin förlossningsberättelse insåg jag att jag själv ännu inte skrivit en. Mitt minne är inte det bästa från förlossningen men ska nog ge mig på ett försök att med hjälp av förlossningsjournalen försöka skriva någon slags text. Den kommer ju bara lite över fem månader för sent ;) Bättre sent än aldrig va?

Så om du är intresserad så kan du ju kika in om ett litet tag igen för att se om jag lyckats skrapa ihop någonting, och det är väl det som min kväll kommer att bestå av. Härliga minnen!

Ser ni hur hårt jag kämpar för att försöka komma tillbaka? Allt för eran skull. Nu har klockan hunnit bli så mycket som 17.30, har i allafall hunnit med att boka klart allting för Finland resan och tagit ett skönt bad med min kära man :)

Nu blir det snart chili con carne som min käraste står och fixar till i köket och efter det så får jag väl städa undan efter honom :P Haha. Känns som att det alltid blir mycket stökigare när han lagar mat, får helt enkelt nöja mig med att hans mat alltid blir sjukt gott!

Det blev inget paket till mig idag. Klockan är 16.20 och har inte fått något sms och tror inte det kommer såhär sent. Har jag något att se framemot nästa vecka då :P Men vi ska ändå gå iväg snart och se om vi kan få ut Fredriks paket.

Har sedan jag nyss skrev fixat lite här hemma, städat sånna ställen som man inte alltid tänker på. Typ tagit loss vridknapparna från spisen och skrubbat de rena och rengjort lite andra ställen i köket. Min mamma var också förbi en sväng och gosade med Kasper och så :)

Åh, jag ser så sjuuuukt mycket framemot imorrn! Ska bli sååååå kul :D Lite mys med hela gänget samtidigt som vi ser på Eurovision och spelar Kakans favortispel. Man får hoppas på att man inte råkar illa ut :P

Nu är det Alice Coopers Poison som fyller rummet här med den underbara stämningen :D Lillgubben börjar bli otålig i babysittern så med det avslutar jag inlägget och önskar er ännu en gång en underbar helg.

Oj oj oj.. Ett inlägg igen. Den ni. Kasper ligger och dansar till sin mobil i sängen så jag tänkte vara riktigt snäll och starta upp datorn och skriva ett inlägg till er. Kan ju samtidigt passa på att gratulera Kakan och Ullis igen som båda fyller år idag :)

Vi började dagen med en två timmars promenad som vanligt och passade på att handla lite samtidigt. Intresseklubben antecknar förstår jag. Så kom vi hem för lunch och så har vi suttit och lekt lite och busat med massa skratt. Och som sagt så ligger Kasper i sin säng nu och dansar och sjunger till sin mobil som han har där. Han avgudar den verkligen så det är verkligen en av de bästa köpen vi gjorde! Den låter, snurrar och så kan man tända en lampa som byter färg. Underhållning på hög nivå där.

Ikväll blir det kalas hemma hos Kakan som tidigare nämnt. Hela hennes familj kommer vara där så det blir riktigt kul :) Hennes syskon är så sjukt underbara! Det blir en sån underbar stämning med dem. Tänk er själva.. Dem är alla som Kakan, så de blir massa kakor i samma rum :P Haha fyndigt va? :P Inte för att jag tror att Kakan kommer hinna läsa min blogg innan ikväll, men för att vara på den säkra sidan så avslöjar jag fortfarande inte vad hon kommer få i present. Kan ju vara snäll och avslöja att hon har varit tillräckligt snäll för att få presenter. Hon är en sån otroligt underbar människa som alltid sätter andra människor i första hand, så egentligen finns det ingenting som man kan köpa till henne som täcker hela hennes underbara hon. (Vilken konstig mening).

Satte mig på balkongen för att vara snäll mot katten och ge henne lite sällskap. Hon är lite rolig hon, vi har ju kattburen på balkongen så hon brukar gå och lägga sig i den nångång. Annars så är hon ju helt förälskad i de balkongmöblerna som jag köpte förra året.

Idag har jag förresten handlat de första sommarplaggen! Innan Fredrik åkte till jobbet så klickade jag hem ett nytt badlinne, badtrosor och badkjol från Ellos. I kjolen finns det ju en inbyggd trosa så har man kjolen ska man inte ha badtrosor också. Men jag hade svårt för att bestämma mig för vilken underdel jag skulle ta så Fredrik tyckte att jag skulle ta båda :P Och eftersom de var på rea kunde jag lika gärna göra det. Alla delarna kostade mindre än 80 kr styck, och det tycker jag var ett bra pris.

Nu avslutar jag här så ni slipper ett alldeles för långt och babbligt inlägg igen. Och om det är så att min kära mini vill ligga kvar och dansa så ska jag sätta mig ner och försöka avsluta min bok, har bara 80 sidor kvar nu.

Tänkte försöka ge mig på ett sånt där.. Vad heter det..? Inlägg var det ja. Stor risk för att det blir ett långt och inte alls speciellt inlägg. Men så sällan som jag skriver så får ni tåla det.
Men oj, vart ska man börja? Våra dagar rullar på som bara den och det är anledningen till bloggdöden, men antar att ni förstår det.

Vad har hänt sen sist då? Antagligen väldigt mycket, men omöljligt att rabbla upp allt. Vi har i allafall firat Valborg, hjälpt Ica och Robin att flytta, varit på besök hos dem, lekt med Madde och Melker, varit på BVC, shoppat, varit på promenader.. Ja listan kan göras oändligt lång.
På BVC så fick Kasper sitt fem månaders vaccin förra veckan och han var en riiiktigt duktig kille och grät inte alls, han skrattade faktiskt och sköterskan tyckte han var lite knäpp :P Men sån är min käraste, han älskar att skratta och hans leende förgyller mina dagar så fint. Och det vackraste ljudet jag någonsin hört är när han sitter och skrattar högt. Det är vackert. Han växer som han ska och allting ser bra ut :)
Och på dagarna gör vi massa kul. Vi är på promenad och Kasper är lycklig över att vi bytte till sittdelen för några veckor sedan så att han kan sitta och se på allt spännande. Hemma så leker vi, skrattar, rullar på golvet och läser böcker. Och så älskar han att hoppa i mammas famn och stutsa runt som en tok. Underbart att se hur han utvecklas och växer.

Bloggen kommer kraftigt i kläm, det är dock ingenting som jag sörjer eftersom jag tycker att det är viktigare att spendera tid med Kasper än att sitta vid datorn. Och eftersom det är full fart från sju på morgonen tills Kasper lägger sig på kvällen så finns det inte så mycket tid över. Men idag är första gången på jag vet inte hur länge som jag sätter mig här. Tvätten är upphängd, disken är diskad, golven är skurade och Kasper sover. Klockan var 20.30 och jag var klar med allting. Det var lite av en panik som svepte över mig eftersom jag har glömt bort hur det känns att ha tid över. Vad gör man på den tiden? Då hela hemmet är fixat och bebisen sover. Och dessutom jobbar Fredrik kväll, som han gör alldeles för ofta. Satt ett tag och funderade på vad jag skulle göra och kom sedan på datorns existens. Lite läskigt var det. Men nu är frågan vad jag ska göra i de tre kommande timmarna som jag är ensam? Tror inte att jag kommer ha orken att sitta vid datorn så länge, skulle säkert få världens huvudvärk av att helt plötsligt efter flera veckor sitta här så länge. Kanske kan unna mig själv ett bad och kanske ta och försöka avsluta den där boken som jag började läsa på förra året. Helt ärligt så saknar jag att läsa. Imorse så skulle Fredrik beställa något från Adlibris så då passade jag på att beställa tre böcker med hopp om att hinna läsa nångång. Kommer inte ihåg vad böckerna hette med en handlade om en tjej som blev sexuellt utnyttjad under sin uppväxt, en handlade om en kvinna som drabbades av samma hemska sjukdom som min pappa dog av i december och så handlade den tredje om finska vinterkriget.

Det finns en grej som är tråkigt med att man inte hinner/orkar sitta vid datorn och det är att man nästan tappar kontakten med vissa vänner. Vänner som man inte kan träffa så ofta för att de bor långt bort. Förut var man så van vid att kunna prata med dem på msn och på så vis hänga med i varandras liv, för sanningen är ju den att vi är alldeles för dåliga med att använda telefonen och slänga iväg ett sms eller samtal till dem vi inte kan träffa. Msn kom och tog över den sociala delen i så många människors liv :P

Jahaja.. Vi är redan i mitten av maj och sommaren närmar sig med stormsteg. För några månader sedan när jag och Kasper var hos barnläkaren så sa han att vi skulle lämna nya blodprover i mitten av maj och då kändes det långt bort. Tur att jag kom på det i helgen så vi kan ta och fixa det nu i veckan.

Snart är det sommar och Fredrik har lite semester i allafall :) Hoppas att tiden går fort fram tills det! Och visst är det lite som händer innan det. Som att imorgon fyller Kakan och Ullis år och det blir kalas hemma hos Kakan, sen har vi lite planer till på lördag då det är Eurovision, sen ska jag hinna shoppa massa sommarkläder, gå på möhippa, gå på inflyttnings- och födelsedagsmiddag hemma hos Ica och Robin, fira folk som tar studenten... Och massa annat skoj hoppas jag! Skönt med grejer som händer så man får lite variation här i livet :D

Jag är så arg och ledsen just nu. Varför ska livet vara så sjukt orättvist mot vissa? Varför ska man behöva lida så mycket?
Du finns i mina tankar hela tiden gumman, jag hoppas att du vet det. Du har haft det så tufft en tid nu och nu när allt borde vända och bli så underbart så fortsätter allt att bråka med dig. Så jävla orättvist. Men du är stark gumman och det är den lille också. Jag vet att allting kommer att bli bra, men det är ändå inte rättvist att ni ska behöva gå igenom det här.

Det gör så ont när man vet att de som står en nära mår dåligt. Jag kommer inte sova bra inatt och det vet jag, mina tankar finns hos er vännen. Om jag bara kunde så skulle jag göra allt för att ta en del av oron du känner.

Och även fast jag vet att det blir bra så förstår jag vilken oro du kommer att leva i, och det känns inte rätt. Vill att ni ska ha det bäst och slippa all oro. För jag förstår att även om du kommer få höra att allt kommer att bli bra så kommer oron att finnas där, det är ju naturligt. Men så jävla orättvist. Jag kommer aldrig kunna förstå din starka oro eftersom jag själv inte varit med om samma sak. Men jag finns här för dig och det vet du.

Det värmer mig att du gav mig förtroendet och ringde mig när du var ledsen och behövde prata. Är glad att du förstår att jag finns här för dig dag och natt.

Som sagt, vi tänker på er och finns här. Snart är allt bra igen och vi får börja med allt det roliga i planerat. För visst vet även du att vi kommer få en underbar sommar ihop med massa mys som vi planerat.