Vilken jobbig natt! Efter att jag la Kasper igår strax efter 20 så vaknade han några gånger i timmen och grät, när jag sedan kom in och tröstade honom så lugnade han ner sig och när jag gick ut så började han gråta igen efter ungefär en kvart. Efter att Fredrik kommit hem vid midnatt och vi gått och lagt oss så blev det värre. Min stackars bebis låg i sin säng och bara grät, men ändå verkade han inte speciellt vaken när jag gick in till honom. Eftersom han lugnade ner sig så fort han kände min hand på ryggen så tänkte jag att han kanske bara ville känna närhet så därför tog jag honom till våran säng. Men det gick inte så bra som förväntat, han märkte ju att pappa kommit hem så nu ville han leka. När han legat i våran säng ett bra tag och jag märkte att han inte skulle somna där så gav jag honom en flaska välling och la honom i sin säng. Då vart han helt hystersik, det började redan när han hade flaskan i munnen, han bara skrek och skrek, allt han kunde. För kung och fosterland.
Fredrik satt brevid hans säng, sjöng och smekte. Inget hjälpte. Tillslut så tror jag att stackarn somnade an ren utmattning. 03.30 var sista gången som jag kollade på klockan, och 07.00 var det dags för mig att gå upp för att hinna förbereda mig för dagens händelser.
Kasper sover fortfarande, men om 25 minuter måste jag gå och väcka honom så att han hinner få på sig kläder och äta frukot innan vi ska iväg.

Vi hörs!